Perfektion är målet

Halt ute. Snön yr. Inte så kallt.

Ruben är inte den som bryr sig om att se ut som en atlet. Han hade gärna däremot haft tydliga muskler, som han i Rock n rolla. Det hade varit fräckt. Kanske lite överdrivet, men ändå.

Det är inte ett mål utan mer en riktlinje. Nu börjar träningen, efter en period med två spruckna revben och muskelinflammation i smalbenen känner han sig redo. Revbenen har läkt och smalbenen var aldrig inflammerade, bara överspända.
Trasig revben tar på krafterna, det var jobbigt att köra bänkpress, axelövningar och cykla, typ allt som har med fysisk ansträning att göra.
Lade ner träning för ett tag. Plain and simple.

Nu är det igång - träningen. Ruben Indigo har en extra motivationspinne, Tiny dancer. Tiny D är på honom och hjälper Ruben att ta sig till gymmet och göra det han ska.
Det är bra. Utan Tiny skulle Ruben varit en heltids woware som inte såg någon framtid i livet.

Tiny är en viktig del i Rubens liv.

Biffig kan inte Ruben bli. Lång, smal och ranglig - inte speciellt bra förutsättningar för biff, men däremot jävligt bra förutsättningar för att se ut som Johnny Quid i Rocknrolla. Det får bli Herr Indigos mål. (Tänk nykter Johnny Quid)

Vikten av att åka rätt väg

Ruben Indigo har varit lite smått bekymrad ett tag, undrat över framtid och nutid. Det fanns en plan som inte gick att följa.

Ruben är en väldigt beslutsam man, har han bestämt sig för något får det mer än gärna bli på det viset. Om inte, är inte det hela världen. Måste hitta vägar runt problemen och fortsätter sträva mot målet.

Nu har det kommit till en punkt där Herr Indigo var tvungen att stanna upp och verkligen fundera,
"Vad fan händer? Inga vägar leder till Rom, allt går bara till en sketen jävla pissort i Tyskland."

Vilket inte är något positivt, sjuttiofem procent av gångerna herr Indigo varit i Tyskland har det slutat i att han inte gillat stället. En gång hamna han i något som hette Heiligenhafen. En hamnstad i norra Tyskland. Varma stränder och hotel med fräsch frukost i Frankrike byttes snabbt ut mot en liten smutsig lägenhet ovan på bilmekanikerns mammas hus.
Ingen strand i närheten, bussarna gick inte där de bodde och bilen var trasig. Just pga bilen var de fast i Heiligenhafen, väntandes på en fläkträm. Fanns inte på lager utan de var tvungna att beställa. Tre dagara fastnade familjen Indigo på detta underbart tråkiga ställe.

Ett par andra gånger har Ruben hamnat i Tyskland med vilje och utan vilje men alltid med en ledsen och besviken känsla över hur gråa och tråkiga Tysklands storstäder är. Tyskland är inte riktigt Rubens grej kan man säga.

Rubens förvirrade huvud som bara leder honom till Tyskland och inte Rom, Thailand eller Frankrikes riviera.
Vägen är för närvarande krokiga och felskyltad, men det verkar som Ruben har börjat skära sig igenom dimman och börjar se ett par skyltar skymta borta i horisonten.

Kan det vara att Ruben nu kommer åka rätt väg! Rakt in i rikedom, värme och glädje.

Känner sig redan upplyft efter att idag talat om för den felaktiga vägen att han kommer åka en annan väg. En väg som han kommer utvecklas på, uppmärksammas och ha roligt.