Regeneration

Detta år, 2011. Är året så jävla bra att det mörka i Ruben Indigo inte hittar fram bland tangenter och bokstäver? Framgång och lycka fyller hans sinne. Svårt att skriva. Hög på lycka. Ett trist ämne. De flesta verkar leva och leta efter detta klimax. Ett ämne att hata. Om lycka är när livet går bra, kanske det är vad Rubens känsla är i denna stund. Kärlek, utveckling och pengar. Vad saknas för att uppnå lycka eller vad kan undvaras för att fortsätta leva i ett totalt jävla mörker.

Tydligen blev inte Ruben lika hårt rövknullad av sin chefer som han trodde. De gillade honom. Belönar honom. Till råga på det återvänder hans kärlek i hans hamn inom en snar framtid. Det är glädjande.

Om Ruben klarar att hålla sin kropp frisk mitt i detta lyckorus. Det vore angeläget. Men uppgivet, han är trasig lite här och var. Vad fan är kroppslig skada för skit att hänga upp sig på, Ruben skiter väl i att inte kroppen fungerar korrekt. Det tar han med en nypa salt. Nya ansträningar kommer göra hans kropp frisk i sinom tid. Kanske vila vore något, men inte för Ruben. Vila är tråkigt och inget gott kommer ur vila. Fullt ös medvetslös brukar det talas om. Helt rätt.

Lyckan är där och svår att bemästra och förstå. Ruben är glad och på hugget. Nu är det full fart som fortsätter att gälla. Mycket händer. Mycket kommer gå vägen. Kanske är Ruben Indigo på väg att bli pånyttfödd. Det vore mäkta spännande.

Distans är som frilans.

Väntan är lång. Snart är lyckan återfunnen. Kvinnan som förgyller Rubens vardag har snart återvänt. Han är förväntansfull.

Rubens självdestruktiva beteende kommer sluta abrupt vid hennes ankomst. Har levt i ett liv i limbo senaste sex månaderna. Att vara i förhållande men inte få kramas och träffas. På andra sidan att leva som en riktigt nergången och ensam ungkarl med sprit, fest och rock n roll, men utan att få ligga runt. En Hank Moody utan damer. Ruben är inte mycket för distansförhållanden. Om kärleken snart till honom återvänder kommer hans levende att styras upp och hans självhat kommer minska. Att inte ha någon annan att bry sig om än han själv är inte nyttigt. Han bryr inte om sig själv. Utsätter sig för det värsta gång efter gång. Till slut skulle han kollapsa.

Med tankar som svävar runt ett snart återseende gör honom snabbt friskar i sig själv och börjar sakta men säkert styra tillbaka ett sundare levende där han inte förtär sin själ i samma takt.

Kroppen kommer repareras och få tillbaka sin fulla glans, förhoppningsvis även Rubens själ.

Tiden som är kvar är kort. Likt väl kraften i honom är liten. När tiden runnit ut, kommer kraften att stärkas av hennes kärlek.