Ruben har gjort det igen. Hans ögon är något av en scanner. Alla ansikten han träffat finns kvar och radarn som han har bakom örat reagerar fort när ett objekt närmar sig. Ruben uppmärksammar händelser i vardagen lite mer än andra. Det är sällan någon kan passera honom utan att han ser de först. Ruben är den som väljer om det ska hälsas eller inte. Inte dem.
Två herrar från ett yngre liv syntes till. Två vänner till Rubens bror.
Tiden var knapp. Tiden sedan de sågs sist var lång. De två hade varit på konsert. Ruben och de båda kunde snart konstatera att tiden var snart inne och tuben rullade in. Snacket dog och Ruben höll tempot uppe. Sprang. Kasta sig mot dörrarna som stängdes. In med ena armen. pressar upp med handen. Han hann.
Häftigt att mötas mitt på en plats, mitt på natten. Sannolikheten var inte hög.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar